Symphorien: ”Det viktigaste vi kan göra är att vittna om evangeliet”
Symphorien Bouassi är ledare för EFKs systerkyrka Eglise Evangélique Baptiste (EEB) i Centralafrikanska republiken. Landet har länge varit svårt drabbat av flera kriser och EEB har tvingats hitta sätt att vara kyrka även i svårigheter. I denna tid av pandemi påminner Symphorien oss om att
hålla fast vid hoppet och visa på Guds kärlek.
Finns det något ni upplever att Gud vill säga i den här tiden?
Ja, vi tror att Gud genom krisen kring covid-19 gör oss mer medvetna om att mänskligheten kan skakas och samhällen kollapsa. Krisen har visat att människan är sårbar och att vi alla sitter i samma båt (rik/fattig, ung/gammal, vit/svart…). Vi har samma mänskliga identitet i förhållande till Covid-19. Bara några dagar räckte för att visa på en tidigare otänkbar jämlikhet inför det som händer. Rädslan har överväldigat alla, inte bara de fattiga utan även de rika och mäktiga och påmint oss alla om vår mänsklighet. Detta känner jag som ett Guds ord för denna tid av coronapandemin.
Det kan vara lätt att svepas med i oron som många bär på och som kanske späs på av nyhetsrapporteringar och budskap i sociala medier. Bör vi som kristna agera annorlunda i tider av kris?
Rädslan eller oron har påverkat världen. Den har förstärkts av ogrundade informationer i tidningar och sociala medier. Den kristne bör ha en annorlunda hållning, inte oroa sig men leva med hopp. Kristi verk på korset är för oss en lösning, en grund för vårt hopp. Messias har burit våra lidanden och vår smärta och vi helas genom hans sår. Därför ska vi inte förlora hoppet inför covid-19. Jesus har makten att hela vilken sjukdom som helst (Matt 9:35). För att inte drabbas av panik bör vi också följa den officiella information som kommer från regeringen eller från trovärdiga media.
Vilka lärdomar har ni dragit av tidigare situationer och kriser som ni tror hjälper er nu – och som kan hjälpa oss i Sverige?
En första lärdom av en tidigare kris går långt tillbaka, till Israels folk där Gud själv vid ett tillfälle uppmanade dem till karantän (Jes 26:20). Även idag är karantänsåtgärder för vårt bästa, för att bespara oss detta onda som är Covid-19. En andra lärdom kommer från den militära och politiska krisen nyligen i Centralafrikanska republiken. Media framställde den som en religionskonflikt. Olika religionsföreträdare gick istället samman i en ”religiös plattform” och visade att detta inte hade deras stöd. Idag bör kristna stå samman inför att media hittar syndabockar i kyrkorna, som exemplet i Frankrike där en evangelisk församling anklagas för att vara smitthärden för spridningen av Covid-19. Vi måste gå emot sådana beteenden som kan påverka den sociala sammanhållningen negativt.
Vad tror ni blir viktigast för oss som kyrkor och rörelser framöver?
Det viktigaste är att i sådana omständigheter söka vittna om evangeliet. Våra kyrkportar är stängda och vi kan inte åka på missionsuppdrag. Men krisen är inte Kristi återkomst. Vi behöver alltså utifrån en helhetssyn se över hur vi kan vara delaktiga i Guds mission i varje tid. Det kan gälla med familjen under karantän och hur vi kan öppna upp oss mot andra eller hur vi kan utveckla en gudstjänst eller ett möte på distans genom sociala medier eller radio och hålla kontakt med dem som lyssnar. Om ett halvår kanske vi skulle kunna investera i lärjungaträning för att möjliggöra för kristna att själva på ett personligt och fördjupat sätt kunna studera Bibeln. Om ett år skulle vi kunna träna ”lärjungajournalister” som behärskar sociala medier och som kan informera och påverka människor. Om tio år skulle vi som kristna kunna ha mångfaldigat våra kanaler via kristen radio och TV för att ha kontakt med människor i en eventuell ny situation som liknar coronakrisen.
Text: Göran Janzon. Foto: Andreas Dagernäs. Det här är en längre version av en text som först publicerades i tidningen Direkt i juni 2020.