Att visa på Jesus genom att finnas där genom att finnas där för patienterna
United Mission to Nepals missionssjukhus i Tansen (UMTH) har betjänat hundratusentals patienter sedan starten 1954. Det sociala arbetet och vittnesbördet om Jesus har hela tiden varit en viktig del i sjukhusets identitet. Sedan lång tid finns en avdelning, Social Service and Pastoral Care, i texten nedan endast ”Pastoral Care” (pastoral omsorg), med personal som på heltid ägnar sig åt själavård, dagliga andakter för patienter och anhöriga samt att ge ekonomiskt stöd till patienter som inte har råd med sin behandling. Pun ledde avdelningen under många år. När han för en tid sedan gick i pension ombads han berätta om hur han kom att tjäna på Tansens missionsjukhus under 36 år. Välkommen att ta del av hans berättelse!
”Jag var 24 år gammal och singel när jag 1986 började på United Mission Hospital Tansen (UMHT). Min första roll i sjukhusmatsalen. Jag arbetade för att bidra till matsalens huvudsyfte, att ge näringsrik mat till patienter – särskilt barn som var undernärda. Vi gjorde hälsosamma måltider av lokalt tillgängliga livsmedel och lärde människor att undvika skräpmat som söt dricka och snabbnudlar. Miriam Krantz (legendarisk dietist inom UMN) lärde oss vad en bra kost ska bestå av. Hon tillbringade tid med distriktsvården och gick även till hotell och skolor för att undervisa om vikten av en bra kost. Jag blev väldigt inspirerad av detta och pratade om det med syster Manamit som var ansvarig för Tansenssjukhusets Pastoral Care-avdelning. Hon bedömde vilka patienter som behövde ekonomiskt stöd och gav uppmuntran till alla patienter och jag blev så berörd när jag såg henne berätta om de goda nyheterna och dela ut traktat till patienter och besökare.
Efter några års arbete i matsalen kallades jag in till sjukhusdirektören som berättade att det fanns en ledig tjänst på Pastoral Care. Jag sökte jobbet tillsammans med elva andra kandidater. Jag minns fortfarande att överläkaren frågade mig hur jag skulle gå från att ta hand om den fysiska kroppen (hälsosam kost) till att ta hand om den andliga och känslomässiga sidan av patienterna. Jag fick jobbet, och jag fortsatte att arbeta på avdelningen fram till min pensionering för två månader sedan!
Försökte lyssna på människors smärta
Jag lärde mig snabbt att människor kämpade med inte bara fysiska sjukdomar, utan också med andra problem. Det var få människor vid den tiden som koncentrerade sig på att ta hand om den känslomässiga och andliga delen. Jag försökte lyssna på människors smärta och lidande, och jag delade hoppet som de kan ha i Jesus. Jag gick en ettårig utbildning i socialt arbete hos jesuiterna och lärde mig om att hjälpa människor som är övergivna, drog- och alkoholberoende och missbrukande. Under sex månader fick jag också följa Maryknoll-systrarna och lära mig om deras arbete med patienter med mental hälsa i Nepal.
Efter mina utbildningar, och när jag blev chef för Pastoral Care-avdelningen, försökte jag implementera en plan och ett system för att hjälpa patienter på UMHT. Under 2006 genomförde vi en månadslång kurs i själavård i sjukhusmiljön och gav utbildning till 12 deltagare. Andra kurser och utbildningar har följt och fler blir medvetna om behovet av helhetsvård inom sjukhuset. Det var fantastiskt att se UMHT utvecklas till ett remissjukhus på hög nivå som ger bra social, själslig och andlig omsorg åt alla patienter. Jag började med en personal på två medarbetare, och nu finns det nio heltidsanställda på vår avdelning. Vi börjar varje dag med en andakt och bön för patienterna. Jag är så tacksam för alla upplevelser jag har haft med patienter och familjemedlemmar - det har varit särskilt glädjande att ha kunnat ge stora mängder fri vård till så många behövande människor. Vi kände oss välsignade över att kunna tjäna de fattiga och att inte behöva avvisa några för att de inte hade pengar.
Under åren på UMHT hittade vi övergivna, undernärda barn och vuxna utan någonstans att bo och ingen familj att ta hand om dem. Vi utvecklade ett boende och försökte hysa dessa människor tillsammans som en familj. Vi hade husföräldrar och annan personal som hjälpte dem. Senare hade vi olika svårigheter och delade upp oss i två olika hem - ett för barn och ett för vuxna med psykiatriska problem. För närvarande bor 23 barn i hemmet för föräldralösa barn och 9 psykiskt sjuka hemlösa klienter i New Life Rehab Center. Mycket av detta kom från människor och idéer och omsorg som etablerades för många år sedan på UMHTs själavårdsavdelning.
"Känner mig så välsignad"
När jag ser tillbaka känner jag mig så välsignad att ha kunnat tjäna i detta arbete i 36 år. Jag har också blivit djupt berörd av många missionärer under åren som har ägnat sina liv åt att tjäna andra. Jag gifte mig med en underbar kvinna som fortfarande arbetar på sjukhuset med omvårdnad, och vi har två pojkar som växte upp här. Vår äldre son är nästan klar med sin läkarutbildning och vi hoppas att han kommer att vilja tjänstgöra i Tansen i framtiden.
Min bön när jag börjar denna nya säsong av livet som kallas pension är att jag kommer att fortsätta att kunna tjäna människor i nöd i många år framöver.”
Denna text publicerades även i nyhetsbrevet Utblick från EFKs internationella arbete. Prenumera på Utblick så får du berättelser som denna en gång i månaden - direkt i din inkorg! Öppnas i nytt fönster.