Jenny och Mattias: En livsrytm av Jesus avgör småbarnsåren

Familjen Jenny och Mattias Berggren i Vimmerby. Fotograf: Fredrik Lindé

Vad ska man göra när familjelivet och församlingslivet inte synkar? Eller när familjens andaktsliv inte blir av? Mattias och Jenny Berggren i Vimmerby berättar om att söka ett hållbart liv med både familj och församling och acceptera att Jesus är med även när livet inte blir som man tänkt.

– För oss är cellgruppen prio ett. Där har vi den nära gemenskapen där vi kan dela livet och be för varandra. Och så är det något som faktiskt funkar i vår situation med barnen, konstaterar Mattias Berggren.

Småbarnsliv och församlingsengagemang

Att hålla ihop familjen och låta Jesus vara centrum för livet har varit viktigt för familjen Berggren, med barnen Hedda och Holger, som nu är 12 och 7 år gamla.

– Vi har försökt att ha andakter tillsammans, men det har vi inte fått att funka riktigt, berättar Mattias.

– Istället har vårt engagemang för flyktingar varit en viktig del i att låta Jesus vara i centrum för vår familj. Och det har varit värdefullt för oss som familj, både att vi har fått visa barnen vad som är viktigt, men också att vi fått samlas kring det gemensamt som familj.

När Mattias och Jenny först fick barn kom Jenny med i församlingens olika barnverksamheter. Men det fungerade inte riktigt bra.

– Jag kände mig snabbt kvävd av förväntan att finnas med i söndagsskolan, förklarar Jenny.

– Jag jobbade som förskolelärare under veckorna, och att då vara med och ta hand om barnen på söndagarna blev för mycket.

– Därför tog det också lång tid för mig att bli hemma i församlingen. Jag passade inte riktigt in i mallen, och det var jobbigt att hitta en identitet i församlingen.

Livsrytmen och livets utmaningar

Att hitta en livsrytm i livet som småbarnsförälder är inte alltid enkelt. Därför är det viktigt att samlas omkring det som är viktigast.

– Vi har flera vänner som har varit ledargestalter i kyrkan men som har separerat när de fått barn, och sedan lämnat kyrkan, berättar Mattias.

– Istället är det viktigt att man som familj hittar ett gemensamt liv och ett hållbart engagemang. Ibland har vi istället sett hur kyrkan varit för mycket och man inte hunnit prioritera familjen.

– Här måste vi lära oss att det varken finns några perfekta äktenskap eller församlingar.

En ”föräldratro” på Jesus

– Som tonåring har man lätt en tro som liknar en upplåst ballong, tron är uppblåst av massa känslor och upplevelser. Och då blir det väldigt tufft några år in i föräldraskapet. För plötsligt inser man att ballongen inte längre är full, utan snarare helt tom, berättar Jenny.

– Som förälder måste man istället lära sig att landa i att tron på Jesus inte är samma sak som att allt hela tiden är fantastiskt.

– Och däri måste man lära sig att vara nöjd med att livet med Jesus denna dag bara blivit att man bett ”Gud som haver” med sina barn, fortsätter Mattias.

– Det är såklart jobbigt om man förväntar sig mycket känslor och erfarenheter. Men Gud är inte borta, istället måste man lära sig leva i en takt som lunkar på.

Sända in i vardagslivet

Att leva med Jesus i vardagen är att leva ett missionellt liv. Och det är något som Jenny bär med sig i sin vardag.

– Att höra undervisning om att leva missionella liv är väldigt spännande, berättar Jenny, som upplever en kallelse att jobba på skola.

– En ganska ny kollega frågade mig, vad tänker du som kristen? Och då hade jag inte pratat tro med henne eller haft kors på mig. Det var jätteroligt att få bekräftat att hon förstått att jag var kristen.

Mattias berättar om ett tillfälle då Gud förde en flykting från Syrien till familjen, och hur det fått bli en del i familjens gemensamma efterföljelse och hur de fått kontakt med kristna flyktingar med stora behov.

– Man försöker leva sin tro hela tiden snarare än att ha lite andakter då och då. Samtidigt vill vi försöka ta de tillfällen som Gud förberett för oss.

Idag är Mattias med i styrelsen och församlingsledningen och finns med och predikar, och Jenny är med och leder församlingen i lovsång.

– En del saker måste helt enkelt göras, som ett styrelsearbete, som inte alltid är det man brinner för. Men att finnas med och predika betyder mycket för mig. Detta engagemang betyder att vi är med och tar ansvar och leder församlingen i den riktning vi upplevt vi ska röra oss, förklarar Mattias.

Fortsätter drömma

Att bli barnfamilj innebär på många vis att livet förändras och att vissa saker får stå till sidan som tidigare varit självklara. Men det behöver inte betyda att drömmar och längtan försvinner. Mattias och Jenny har hittat en lunk i vardagen, men inte utan att de fortsätter drömma framåt.

– Vi drömmer om att någon gång vara med och plantera en församling. Det gör vi verkligen, berättar Mattias.

– Ibland gör vi det lite mer, som när städscheman och fikagrupper får för stort fokus. Men det är inte då vi ska göra det, ur missnöje. Men det vore väldigt roligt att någon gång få göra det utifrån att det är tid för det.

Mer om Familjen Berggren

  • Ålder: Jenny 40 år, Mattias 44 år, Hedda 12 år och Holger 7 år
  • Församling: Korskyrkan Vimmerby
  • Sysselsättning: Mattias är gymnasielärare och Jenny jobbar på en högstadieskola och läser till speciallärare.
  • Intressen: Mattias gillar löpning, cykling, friluftsliv. Jenny gillar att sjunga, gå i skogen och se människor utvecklas. Hedda gillar att läsa, musik och spela Sims. Holger gillar Lego och musik.

 

Artikeln hämtad ur en edition av Specialdirekt 2019. Text och foto: Fredrik Lindé